måndag 11 april 2011

Om en döv man från Ghana som framställdes som ett exotiskt husdjur men som ingen ropade "svartskalle" åt. (trots att han ju verkligen var svart!)

Fastnade igårmorse framför ett program på SVT. "Gränslös kärlek" hette det och handlade om ett ungt hörselskadat par någon stans i södra Norrland (minns inte riktigt var). Hon var svensk och han var från Ghana. Programmet var huvudsakligen på teckenspråk. Alltså. Det var en syn.

Han framställdes som hennes exotiska husdjur. Han var "nyfiken" och hade "lätt för att lära". Han var fascinerad av snö som han aldrig sett förut. Hon förde hans talan hela tiden. Sa vad han gjorde, vad han tyckte. Hon tog hand om honom på alla sätt (ekonomiskt, socialt, känslomässigt). Han verkade inte ha någon egen vilja, tog inga initiativ, klarade inget själv, sa inget, hade ingen som helst agens. Ingen människa i världen som såg programmet kunde identifiera sig med honom. För han var liksom ingen. Bara döv och svart.

Hon prickade av alla kvinnliga normer, omhändertagande och tolerant, smart och snygg och självständig, huslig och familjekär. Han fick inte uppvisa någon manlighet alls.

Dom var kära på ett väldigt lagomt sätt. Höll i handen när de gick på promenad men rörde aldrig annars varandra. Satt en decimeter från varandra i soffan. Alltså väldigt långt ifrån Grotescos "blanda om". (vet inte om det hade varit att föredra - eller jo förresten! Lite hångel iallafall, det är för få döva som hånglar på teve.)

Han var utländsk på ett så där mysigt, exotiskt sätt. Han ogillade kylan. I hans land var det varmt och människorna var nära varandra på ett lite primitivt, osvenskt sätt. Svenskar gillar värmeljus. Det gör man inte i hans land.

Dom hälsade på hennes föräldrar. Och pratade om rasism. Han hade aldrig utsatts för rasism, berättade hon. Han förstod nog inte vad det var. "Tänk, ingen ropar svartskalle efter honom, sa mamman, fast han är verkligen svart!"

Alltså, vem producerar sånt här skit? Och varför kommer de undan med det? För att det handlar om ett dövt par? Som ju liksom redan är "de andra"?

3 kommentarer:

  1. Hm... Jag undrar om inte det där är en serie. Jag har sett ett par avsnitt, bl a när de åkter ner till Ghana för att gifta sig på traditionellt Ganaesiskt vis. Håll utkik efter fler avsnitt. ;)

    SvaraRadera
  2. Hej!
    jag är hon i serien, ja jag kan hålla med om att jag tog mycket plats och min man sa inte så mycket. Det berodde på att han inte kunde svenskt teckenspråk (han utövade ghananskt teckenspråk som är helt olikt det svenska) och han var så blyg inför kameran. Och bara jag som förstod honom, vilket blev så att jag tolkade för honom hela tiden.
    Och att vi inte var så intima, om du hade sett ett tidigare avsnitt så hade du förstått varför.
    Vad jag förstod av din text så du såg bara ett avsnitt, det sista?
    Hoppas du går in på svt.se/perspektiv och kollar på de tidigare avsnitten, det är totalt 9 avsnitt i serien.
    Vänliga hälsningar, Theresa

    SvaraRadera
  3. Hej Theresa! Så roligt att du hör av dig! Jag känner mig hedrad. Jag vill bara påpeka att jag inte tvivlar på att ni är ett trevligt par och tror inte alls är någon konstig dynamik mellan er. (Men det kanske framgick). Jag tyckte dock att själva produktionen var dålig och tvivlar på att den visade en rättvis bild av (dig och) din man.

    Det som jag främst reagerade mot var det att "han har aldrig blivit utsatt för rasism - ingen har ropat neger". Rasism finns i så många former, inte sällan är det folk som i ren välmening säger saker som späder på rasistiska tankemönster. Bland annat tyckte jag att programmet gjorde det.

    Jag har inte sett de andra avsnitten, främst för att jag tyckte att produktionen var så dålig. Nu får jag väl ta och göra det...när du tagit dig tid att kommentera här.

    Hoppas ni har det bra, båda två!

    SvaraRadera